Det finns stunder då verkligeheten kommer ikapp en. Stunder då ärligheten svider som mest men tankar och känslor om vad som är viktigast kommer fram. Vad som är viktigast.

Egentligen.

Vem som ska må bra och tro på sig själv och inte låta sig daltas runt med när det passar andra. Det kommer kännas jobbigt och det kommer vara svårt. Jag har insett nu att det inte längre håller, att jag måste visa vem jag är och att jag kan stå på egna ben.

"Tjejer, ta tillbaka er självrespekt, sätt er själva först och högt och skiiiit i killar som inte behandlar er bra!!!"

 

Tack du där ute i världen, som fick mig att inse att några textrader faktiskt stämmer. På riktigt.